Jobbrelaterat igen
Jag jobbar på någon annan restaurang än min, det är mycket större och många fler kunder. Min chef är där och försöker prata på med mig och de ansvariga på den restaurangen om att jag ska få byta huvudansvarsområde, han vill att jag ska ha mer kundkontakt. Han tycker verkligen att det är en bra idé, han är helt övertygad om att det både är bra för mig och att jag är bra på det. Jag byter om och har aningen bråttom att hinna med ett tåg medan han pratar, jag tycker han är lite väl jobbig och påstridig.
Det är prat om att jag kanske ska ta mig iväg till Japan igen istället, men det gör E ledsen. Han vill inte att jag ska åka ifrån honom.
På vägen hem går jag genom en skog jag egentligen hittar överallt i. Jag hittar verkligen överallt, utom just en specifik stig. Av någon anledning är jag övertygad om att det spökar där, så jag vågar inte gå dit. Den tar form som en uppförsbacke omringad av vacker grönska, men väl uppe är allt kolsvart mörker som i en grotta. Går man upp en liten bit för backen så kan man höra viskande röster som försöker locka in en. Jag har flera gånger försökt gå den vägen utan att lyckas och skulle egentligen väldigt gärna vilja våga någon gång. Men inte idag.
